Mitt barndomshem.

När vi åker upp till våra hemtrakter, så säger vi upp till Dorotea. I och för sig helt rätt men vi brukar bo i mitt barndomshem - Olofstorp- i byn Saxvattnet. Saxvattnet ligger ca. 1 mil norr om Dorotea och Olofstorp ytterligare några kilometer utanför byn. Helt ensamt ute i skogen med närmsta grannen 1 km därifrån.

Härifrån flyttade jag och mina föräldrar 1968. Gården är en släktgård i 4 generationer. Gården har haft ett flertal byggnader men dessa timmerbyggnader revs och såldes som ved under 2:a Världskriget. Kvar i dag finns boningshuset, en ladugård, en västerbottensgård och ett garage.På ängarna runt omkring håller skogen på att återta sina forna marker och trädgården är snart ett minne blott.

Det stora rymliga köket är ett typiskt bonnkök. Senaste renoveringen skedde efter kriget. Det blev då omodernt med spegeldörrar å andra "krusiduller". Nej på med masonite för att täcka dörrarna, de breda takbrädorna och spiselkransar. Färgen i köket blev ljusblått och rött. Det stora hörnskåpet är väggfast med handsmidda gångjärn vars material man tog från det lilla dagbrott man hade i berget.

Det mesta av orginalinredningen har skingrats för vinden genom åren. Detta mjölkskåp är dock från gården. Övrigt möblemang som nu finns i huset är dels överblivna möbler från oss alla eller från auktioner.

Bredvid köket finns kammaren. Det som senare blev vardagsrum med TV:n som huvudmöbel. Idag blandad kompott och stilar.

Skolplansch av Johan Tire´n pryder väggen ovanför ett avyttrat 60-talsbord. Modernare bäddsoffa gör det drägligt att övernatta här-

 
Här finns även ett linneskåp som alltid stått där, åtminstone så länge jag minns. Den lilla korgstolen är min lilla TV-stol som jag hade som barn.
Fortsättning följer. Hoppas att ni vill följa med....